KeastDesign

Jag började tillverka smycken för över tio år sedan. Det började med att samla snäckor på den lokala stranden där jag växte upp och trä pärlor för att skapa presenter till familj och vänner, samt lite annorlunda smycken till min egen smyckessamling. Jag började leta i små butiker för att hitta gamla smycken att kannibalisera och göra något nytt av. Först var det ekonomiskt driven, nu är det ett sätt att leva för mig. Att blåsa nytt liv i något som en gång i tiden varit älskat, men sedan kasserat av en eller annan anledning. Ett trasigt spänne, en trasslig röra av snören som lurar i en låda, en produkt som helt enkelt inte längre passar in i stilen. Det finns en mängd olika anledningar som får oss att kassera saker som vi en gång kan ha hållit kära. Det är där jag befinner mig, på kyrkogården för gamla saker, som har varit älskade och förlorade för universum, i väntan på återfödelse av den milda handen och det uppskattande ögat hos en konstnär med en besatthet av fossilsmyckning.

Det som började med pärlor blev snart allt jag kunde få tag på som hade potential att pryda kroppen. Jag älskar utmaningen att återuppfinna. Att se något gammalt med nya ögon och ge det en andra användning helt ur sitt sammanhang med dess ursprungliga syfte. Det ger näring åt min själ och låter mig gå på gränsen mellan konst och design. Jag vill skapa för konstens skull och strävan efter skönhet enbart, men jag stimuleras av parametrarna för en redan befintlig form som behöver manipuleras för att passa ett syfte. Jag antar att det är lite som min egen natur egentligen. Jag skulle beskriva mig själv som en jordnära, pragmatisk, analytisk och lateral tänkare, men det finns fortfarande en touch av nyckfullhet och romantik kvar i mig! Vem njuter inte av en dagdrömsdröm då och då?! När det kommer naturligt införlivar jag en touch av nyckfullhet och humor i mina skräddarsydda smycken. Jag gillar att sitta tyst med den nya skatt varje gång jag återvänder från mina jägare/samlare-eftermiddagar och låta smyckena ta form av sig själva. Alla detaljer finns där, jag behöver bara lyssna efter vad de vill bli.

Nu behöver det inte längre vara en prydnad för kroppen, även om smycken är min största passion, så tillverkar jag möbler och heminredning av återvunnet material. Allt jag behöver skulle jag mycket hellre tillverka eller reparera än att köpa direkt från hyllan. Jag älskar karaktären hos begagnade material. Förkroppsligandet av historia som är ett mysterium, men som ändå på något sätt talar genom skråmor och skråmor som enligt min ödmjuka åsikt snarare tillför värde än förringar. Japanerna har en term för detta, de kallar det Wabi-Sabi, och jag gillar det, så jag vill dela det med er :)

"På ett sätt är wabi-sabi en träning där eleven av wabi-sabi lär sig att finna de mest grundläggande, naturliga föremålen intressanta, fascinerande och vackra. Visnande höstlöv skulle vara ett exempel. Wabi-sabi kan förändra vår uppfattning av världen i den utsträckning att en flisa eller spricka i en vas gör den mer intressant och ger föremålet större meditativt värde. På liknande sätt blir material som åldras, såsom bart trä, papper och tyg, mer intressanta eftersom de uppvisar förändringar som kan observeras över tid" (Wikipedia en.wikipedia.org/wiki/Wabi-sabi)

Så, det här är jag, mitt sätt att tänka, och hur det påverkar min kreativa process och mina framsteg med att utveckla en Etsy-butik och skicka ut dessa små pjäser av mig i världen. Ta gärna en titt runt i min butik och jag hoppas att du gillar pjäserna däri lika mycket som jag har njutit av processen att skapa dem. Jag är alltid öppen för utmaningen att arbeta med dig för att skapa något nytt av något gammalt, tveka inte att kontakta mig om det finns något jag kan hjälpa dig med.

Tack för att du läste!

Med vänliga hälsningar,

Katie Keast
Designer/Konstruktör - Keast Design

I began making jewellery over ten years ago. It started with collecting shells at the local beach where i grew up and stringing beads to create gifts for family and friends as well as pieces that were a little bit different for my own jewellery collection. I began searching through op shops to find old pieces of jewellery to cannibalise and make into something new. First it was economy driven, now, its a way of life for me. Breathing new life into something that has been loved once upon a time, then discarded for one reason or another. A broken clasp, a tangled mess of strings lurking in a drawer, a product that just does't fit with your style anymore. Any number of reasons call us to discard things that we may have once held dear. That's where i find myself, at the graveyard of old things, who have been loved and lost to the universe, awaiting rebirth by the gentle hand and appreciative eye of an artist with an obsession for fossicking.

What started with beads soon became anything i could get my hands on that had the potential to adorn the body. I love the challenge of reinvention. Seeing something old with new eyes and giving it a second use completely out of context with its original purpose. It feeds my soul and allows me to walk the line between art and design. I want to create for the sake of art and the pursuit of beauty alone but i am stimulated by the parameters of an already existing form that needs to be manipulated to suit a purpose. I guess a little like my own nature really. I would describe myself as an earthy pragmatic analytical and lateral thinker, but there's still a touch of the whimsy and romanticism left in me yet! Who doesn't enjoy a daydream reverie every now and then?! When it comes naturally, i will incorporate a touch of whimsy and humour into my bespoke pieces. I like to sit quietly with the new hoard each time i return from my hunter/gatherer afternoons and let the pieces take shape of their own accord. All the trimmings are there, i just need to listen for what they want to become.

Now, it no longer needs to be adornment for the body, although jewellery is my foremost passion, I find myself making furniture and homewares from recycled materials. Anything i need i would much rather make or repair, rather than buy off the shelf. I love the character of pre-loved materials. The embodiment of history that is a mystery, yet somehow still speaks through nicks and knocks that in my humble opinion, add value rather than detract. The Japanese have a term for this, they call it Wabi-Sabi, and i like it, so i want to share it with you :)

"In one sense wabi-sabi is a training whereby the student of wabi-sabi learns to find the most basic, natural objects interesting, fascinating and beautiful. Fading autumn leaves would be an example. Wabi-sabi can change our perception of the world to the extent that a chip or crack in a vase makes it more interesting and gives the object greater meditative value. Similarly materials that age such as bare wood, paper and fabric become more interesting as they exhibit changes that can be observed over time" (Wikipediahttp://en.wikipedia.org/wiki/Wabi-sabi)

So, this is me, the way i think, and how it influences my creative process and my progress developing an Etsy shop and sending these little pieces of me out into the world. Please take a look around my shop and i hope you enjoy the pieces therein as much as i have enjoyed the process of making them. I am always open to the challenge of working with you to help create something new from something old, please don't hesitate to message me if there is something i can help you with.

Thanks for reading!

Warm Regards,

Katie Keast
Designer/Maker - Keast Design