Under en lång tid kände jag aldrig att jag var särskilt bra på någonting.
Folk säger alltid att man ska hitta det man skulle göra gratis, det som lyser upp en, men jag kände inte att jag hade det. Inte förrän jag snubblade över quiltade ornament.
Till en början var det bara en personlig utmaning. Jag ville se om jag kunde skapa något så intrikat, så detaljerat, så vackert. Jag var inte ens säker på att jag kunde göra det. Men någonstans på vägen blev det mer än en utmaning. Det blev min flyktväg. Den noggranna vikningen. Den exakta nålingen. Det tysta fokuset. När jag arbetar med en prydnad försvinner allt annat. Det är min meditation, en plats där mitt sinne kan vila och fokusera bara på uppgiften framför mig.
Det som började som nyfikenhet förvandlades till passion. Varje prydnad jag skapade kändes som en liten bit av mig, något som skapades långsamt, minutiöst, med avsikt och omsorg.
Det hade ärligt talat aldrig fallit mig in att sälja dem. Var och en kändes som min bebis. Men en dag frågade en vän mig varför jag inte delade dem. Hon tyckte att de var vackra nog att någon skulle uppskatta dem.
Så här är jag.
Att låta mina "bebisar" gå ut i världen, inte bara som prydnadsföremål, utan som små bitar av frid, skönhet och mening för någon annans hem.
Pinned In Time är inte bara en butik.
Det är platsen där jag hittade det jag var menad att skapa.
— Jessica
For a long time, I never really felt like I was especially good at anything.
People always say you should find the thing you would do for free, the thing that lights you up, but I didn’t feel like I had that. Not until I stumbled across quilted ornaments.
At first, it was just a personal challenge. I wanted to see if I could create something so intricate, so detailed, so beautiful. I wasn’t even sure I could do it. But somewhere along the way, it became more than a challenge. It became my escape. The careful folding. The precise pinning. The quiet focus. When I’m working on an ornament, everything else fades away. It’s my meditation, a place where my mind can rest and focus only on the task in front of me.
What started as curiosity turned into passion. Each ornament I made felt like a little piece of me, something created slowly, meticulously, with intention and care.
It honestly never crossed my mind to sell them. Each one felt like my baby. But one day, a friend asked me why I wasn’t sharing them. She believed they were beautiful enough that someone would cherish them.
So here I am.
Letting my “babies” go out into the world, not just as ornaments, but as little pieces of peace, beauty, and purpose for someone else’s home.
Pinned In Time isn’t just a shop.
It’s the place where I found the thing I was meant to create.
— Jessica